torsdag, september 24, 2009

mammas gata

igår kändes det som att jag hade så mycket jag ville skriva här men nu är det helt blackout i hjärnan. vaknade med världens huvudvärk plus illamående inatt. trodde jag skulle börja gråta för att jag hade så ont. nu när jag vaknade på morgonen hade illamåendet försvunnit men huvudvärken är kvar. får nog ta och gå till läkaren iaf. var iväg för ett tag sen och kollade synen, de resulterade i ett par glasögon, så nu är jag glasögonorm. vet inte om huvudvärken beror på att jag håller på och vänjer in ögonen med glasögonen. otrevligt är det iaf.


fick ett samtal förutom om att soffan jag beställt nu har kommit till em möbler här i karlstad, wiiiho! blir till att hyra kärra och åka och hämta den sen när baby kommer hem. fyfan så gött! gamla soffan la jag ut på blocket får väl se om någon nappar. hoppas! lite extra klirr i kassan skulle inte skada!


iförrgår var jag i karlskoga och hälsade på, det var urnsättning av älskade farfar. jobbigt men tyvärr sånt som måste ske. tycker så synd om älskade farmor som bli kvar själv i deras stora mysiga hus. självklart har hon ju en massa runtomkring sig, men ändå. hennes livskärlek har gått bort och hon blir lämnad själv. jag älskar dig farmor!
efter urnsättningen åkte vi hem till farmor och fikade. bilderna här i bloggen är från hennes trädgård. så mumsigt med alla frukträd! senare på kvällen lånade vi Ps.. Jag älskar Dig av Jennies bror. den var så fin och bra, dock var det endel grejer som var helt och hållet annorlunda mot i boken. de kan väl aldrig göra en film exakt som boken är. den var bra iaf, lätt värd att se!









att vara i karlskoga och gå en promenad genom ett villakvarter man vuxit upp i får en att tänka tillbaka på när man var mindre. när man gjorde bus, blev tillsagd, gjorde något annat bus och blev tillsagd igen. även fast jag ibland kan känna att karlskoga är en väldigt urusel håla så är de ändå karlskoga som format mig till den jag är idag, och det är jag tacksam för. självklart inte bara karlskoga, utan även alla människor jag hade runtomkring mig när jag växte upp. TACK för att ni gjort mig till den jag är idag! man brukar säga att man aldrig slutar att utvecklas eller lära sig saker, de är sant. men karlskoga och alla nära och kära har gjort sitt nu. nu är de upp till mig själv vad som kommer hända längre fram i livet. jag vet att ni inte kommer sluta stötta mig och ge mig råd och jag vet att jag kommer komma fram ännu mer minnen för varje gång jag är i karlskoga och hälsar på, som kommer få mig att växa ännu mer. men nu har jag lämnat de "trygga" och nu är de upp till mig själv att visa världen vad jag går för! jag är redo!
ps.. lyssna på promoes låt mammas gata!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar